När jag döptes i oktober 1986 fick jag fem träd planterade i Vi-skogen av min farbror och faster. Intyget hängde länge inramat ovanför min säng, men i någon av alla flyttar hamnade det i en låda och ligger väl kvar där än. Minns dock att träden planterats i West Pokot, Kenya för att förhindra ökenutbredning och jorderosion. Vi-skogen är en biståndsorganisation som fortfarande arbetar med trädplantering, nu i Kenya, Rwanda, Uganda och Tanzania. Läs gärna mer om dem på deras hemsida.

Men det finns flera trädplanterare. Häromveckan fick jag upp ögonen för treedom.net (engelska) via Sweatcoinappen (läs mina tankar om Sweatcoins här). Jag gick in och läste på deras hemsida, kollade några av youtube-filmerna, och var såld.

Treedom har sitt säte i Florens i Italien, men jobbar mot lokala bönder i behövande områden. Sedan starten 2010 har man planterat träd i 14 olika länder, där det just nu pågår planterande i Kenya, Madagaskar, Guatemala och Kamerun. De olika träden graderas efter fyra olika egenskaper (matsäkerhet, koldioxidabsorbering, ekonomisk utveckling, samt miljöskydd).

De lokala bönderna får utbildning och plantor av de träd som Treedom drivit upp, och kan sedan använda avkastningen för att förbättra sitt eget liv.

Det låter ju inte så märkligt i sig, så varför blev jag såld på det och har hittills planterat sju träd?

Jo, för att varje träd får ett specifikt ID och kan sedan följas. Jag kan se hur mina två kakaoträd (och eftersom man kan döpa träden har jag döpt dessa efter mina barn) står på tillväxt i en ”barnkammare” i Kamerun, och att övriga träd (tamarillo, banan, avocado och calliandra) gör detsamma, fast i Kenya. När det sedan är dags för dem att flytta vidare till respektive jordbrukare får jag inte bara nya koordinater för var de står, utan individuella bilder på dem på plats. Och sedan ska det gå att följa träden under åren som följer. Döhäftigt!

På varje planta/träd kan man i realtid följa en uppskattning om hur mycket koldioxid som absorberats. Mitt mål är att så småningom ha planterat så många träd, i kombination med en förändring av mitt sätt att leva, så att jag hamnar på en positiv koldioxidbalans där mina investeringar i naturen och miljön ger mer tillbaka än vad mitt sätt att leva kostar.

Som om det inte var nog kan man bilda egna (fiktiva) skogar av sina träd. Jag föll naturligtvis som en fura för idén och planterade Göingeskogen (eller rättare sagt Goingeskogen). Där kan man följa alla träd som planterats. Än så länge handlar det om de sju jag planterat (varav ett gavs i 35-årspresent till en av mina systrar), och det som min lillasyster planterat. Min förhoppning är att vi blir många fler trädplanterare i skogen, och att vi ser skogen växa och göra skillnad. Extra roligt blev det under torsdagseftermiddagen då det kom ”gruppfoton” från de olika ”barnkamrarna” där mina framtida träd finns med på bilderna.