Mjölkat ut informationen – men förstår ändå inte

Skånsk mjölk. Tyvärr utan vidare information än så.
Foto: Lars-Åke Englund

Skrev för en tid sedan ett inlägg som jag kallade Tiosekundersregeln. Det handlade kort och gott om att det tar max tio sekunder för att lista ut om en produkt är från Sverige eller inte, eftersom producenterna mer än gärna märker ut med diverse svenskmärkningar om de bara får. Därför blev jag också lite fundersam när det gällde Åsens lantmjölk. Mina funderingar går i sin helhet att läsa i det tidigare inlägget, men kan väl sammanfattas med att ”Skåne” nämns nästan orimligt många gånger på paketet, särskilt med tanke på att det inte finns någon stämpling att mjölken skulle vara svensk – och det trots att många av Skånemejeriers andra produkter har motsvarande märkning.

Jag mejlade Skånemejerier och fick svar den 9 augusti, där de inledningsvis beklagade att svaret dröjt eftersom det var semestertider. Vilket jag har full förståelse för.

Vi har inte märkt Åsens mjölk med den vanliga svenska märkning som finns på våra andra mjölkförpackningar då vi anser att det är tydligt att mjölken kommer från Skåne, och därmed också Sverige.

Del av svaret från Skånemejerier.

Till viss del förstår jag resonemanget. För om man nu skriver att man värnar om de skånska mjölkbönderna, har bild från Skåne, säger att mjölken är ”skånsk lantmjölk” och får den tillverkad i Skåne, då kanske man kan tycka att konsumenten också ska inse att den är skånsk. Punkt slut.

Men som jag ser det är ingen av sakerna ovan var och en för sig (eller för den delen alla tillsammans) en garant för att det handlar om skånsk mjölk. Utan att ha de juridiska kunskaperna skulle man nog kunna få kalla mjölken skånsk enbart på det faktum att den paketeras i Malmö, och de andra bitarna är sådana som används för att ludda till ursprunget för att få konsumenten att tro (eller vilja tro och sedan inte undersöka saken närmare) att det rör sig om lokalproducerad mat. Jämför med blågula importhonungsburkar eller att kalla sig för något i stil med Söderströms slakteri, men bara syssla med utländskt kött.

Och märkligt blir det ju när man märker ut övrigt Skånemejeriermjölk som svensk. Tidigare kunde man med hjälp av mjölkningstiden få fram information om från vilken eller vilka gårdar som mjölken kom från, men den funktionen har som man skriver på hemsidan ”tagit en välförtjänt paus för upprustning”. Förhoppningsvis återkommer den, och då bör det ju gå att spåra också den Åsenmjölk som inte är svenskstämplad, men likväl svensk.

För säger Skånemejerier att mjölken i Åsens skånska lantmjölk är skånsk, då tror jag att det stämmer. Men jag ser inte anledningen till att man inte märker den som svensk. Med dunkarnas utformning och texter om att mjölken smakar och beter sig som den gjorde förr, så spelar man på en känsla av genuin lantlighet och närhet. Exakt saker som man vill få konsumenten att känna, hur industriell framställningen än varit.

Att man sedan kör med plastdunkar är en annan diskussion. På Skånemejeriers hemsida konstaterar man följande:

Plasten i dunkarna är HDPE och kan återvinnas oändligt antal gånger till andra plastmaterial så som pallar, plaströr, blomkrukor mm. Plasten är fri från bisfenol A. HDPE är stöttålig, temperaturtålig och utformningen gör det lätt att skaka mjölken. De är några av anledningarna varför vi valt plastdunkar.

Skånemejerier, Åsens, vanliga frågor.

Att den kan återvinnas oändligt antal gånger betyder inte att den gör det. Ett antal dunkar hamnar säkerligen i naturen. En hel del plast hittar inte heller till plaståtervinningen utan hamnar i stället med brännbart. Varför har man valt plastdunkar till Åsens, men kartonger till övriga produkter? För en av varianterna borde ju vara bättre än den andra? Att man måste skaka mjölken är knappast en anledning till att man har dem i plast, för även Skånemejeriers enliterskartonger har skruvkork som sluter tätt lika bra. Är det kanske, vilket jag tror, bara en imagegrej?

Jag måste hur som helst planera väl när jag köper dessa tvålitersdunkar. En vecka som den nu pågående skulle det säkert gå två dunkar eftersom barnen är lediga några dagar från förskolan, och de dricker mjölk till alla måltider. En vecka när jag är ensam hemma och bara har en skvätt mjölk till gröten och en till kaffet, då blir det snabbt mycket mjölk som surnar innan den är slut.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s