Dataspel ska ge klimatkloka matval

Prototyp 2030, KliMat-spelet.
Illustration: Tobias Larsson

Min resa mot att göra klimatsmarta val i min vardag är bara vid sin början. Fast jag anstränger mig för att göra så kloka val som möjligt så tycker i alla fall jag att det är svårt att få ut all information som jag skulle vilja ha.

Under torsdagen hade SVT under en kort stund på sin text-tv-startsida en nyhet med rubriken ”Klimataspekt oviktig vid matinköp”. Denna korta notis (text-tv är ju oftast inte mer än ett destillat av nyheten) hänvisade till en ny undersökning gjord av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Och eftersom jag inte hittade någon mer utförlig variant på artikeln via SVT:s digitala kanaler ställde jag mig och glodde rakt in i hästens mun (nej, det är nog en felanvändning av ordspråket…).

I SLU-nyheten som ligger till grund för SVT-artikeln konstateras att en undersökning som gjorts visar att 60 procent av de som tillfrågades (enkäten fick 402 svar) tyckte att deras egen kunskap om matens miljö- och klimatpåverkan var begränsad. När de spontant skulle svara kring vad som var den absolut viktigaste faktorn när det gällde val av mat till hushållet, då hamnade miljö/hållbarhet sist av nio alternativ.

En sammanfattning av undersökningen kan ses här, men låt mig göra en egen. Totalt sett, om man räknar ihop alla svarsgrupper (22-35 år, 36-45 år, 46-55 år, 56-64 år, 65- år) får man valen i denna ordning, med det viktigaste först. Procenten är min avläsning av staplarna, och slår lite mot vad det verkligen är (eftersom siffrorna inte skrivits ut). När jag summerar siffrorna blir det nämligen 110 procent, vilket strider mot naturlagarna… Men jag skriver ändå ut siffrorna eftersom det visar en viktning mellan alternativen.

  1. bra kvalitet, 23 %
  2. svenskt, 20 %
  3. billigt, 15 %
  4. närproducerat, 13 %
  5. ekologiskt, 13 %
  6. gott, 12 %
  7. nyttigt/hälsosamt, 9 %
  8. vegetariskt, 3 %
  9. miljö/hållbarhet, 2 %

Det ska dock sägas att det skiljer mycket mellan de olika åldersgrupperna. Låt mig försöka illustrera detta med en tabell. Och även här kommer siffrorna att bli annat än 100 procent. Men de går att jämföra inom åldersgrupper och mellan åldersgrupper ändå.

Totalt22-3536-4546-5556-6465+
Bra kvalitet231218342628
Svenskt201818192324
Billigt151223171114
Närproducerat13152141516
Ekologiskt1318419912
Gott12151617410
Nyttigt/hälsosamt910127108
Vegetariskt382033
Miljö/hållbarhet250200

Vad kan man då dra för slutsatser av detta? Tja, till att börja med måste jag fega ur lite och säga att det kanske inte går att dra så många slutsatser alls av varje enskild grupp. Med dryg 400 svarande blir det i snitt runt 80 per grupp. Men hur många som de facto varit i varje grupp framgår inte. Kanske kan det vara det som ligger bakom att de tillfrågade i grupp 36-45 år tycker att billigt är det klart viktigaste, och att närproducerat och ekologiskt hamnar väldigt långt ner på listan. Eller så är det bara så att många i den gruppen är föräldrar med hemmaboende barn, och då får man lite andra prioriteringar. Vilket är synd, och jag återkommer till varför senare i detta inlägg som redan nu är längre än jag tänkte att det skulle bli.

Gruppen 36-45 år sticker ut där de tycker att det viktigaste är att maten är billig, medan faktorer som ekologiskt eller närproducerat är mycket lägre än hos alla andra. Beror det på hemmaboende barn? Eller på ett skevt urval bland de tillfrågade?
Foto: Steve Buissinne/Pixabay

Men när det gäller miljö/hållbarhet är det en sorglig läsning i alla grupper. Visst, de unga sticker ut med sina fem procent som trots den låga noteringen är klart högre än övriga gruppers siffra. Men det är ändå det som också hos oss i min målgrupp är det minst viktiga.

Vid nästa frågeställning, hur man på en femgradig skala bedömer sin kunskap inom matens miljö- och klimatpåverkan, är det 40 procent som anger stor eller mycket stor kunskap, medan bara 16 procent hävdar liten eller mycket liten. Resterande 43 procent säger varken eller (och en procent är osäker).

Den avslutande frågan, ”i vilken omfattning skulle du, på ett års sikt, kunna tänka dig att förändra dina val av mat för att minska miljö- och klimatpåverkan”, är den med mest hoppfullt svar. Varannan tillfrågad svarar i stor eller mycket stor utsträckning, 12 procent liten eller mycket liten, och 35 procent varken eller (3 procent osäkra).

Ni kanske undrar om bilden längst upp i detta inlägg? KliMat-spelet? Jo, det är dags att prata om det nu. Och det är här som de där föräldrarna i 36-45-årsspannet kommer in. Eller snarare deras barn.

SLU ska nämligen, tillsammans med Högskolan i Skövde (och finansierat av Västra Götalandsregionen), ta fram ett spel riktad framför allt till gymnasieungdomar, där man ska lära sig om mat och klimatpåverkan på ett roligt vis.

I prototypen driver spelaren ett lantbruk och gör olika val för sin produktion. De val man gör får effekter på maten som produceras, självförsörjningsgrad, matimport, klimatpåverkan, växtnäringshushållning, biologisk mångfald, matsvinn och konsumenternas attityder.

Pressmeddelande, SLU och HS utvecklar spelprototyp om maten, klimatet och miljön

Prototypen ska vara klar nu under hösten och ska testas inom ämnen som naturkunskap, biologi och geografi ”för att utvärdera hur prototypen kan utvecklas till ett skarpt spel”, som SLU Holding skriver i en annan artikel på sin hemsida. Framför allt ska prototypen vända sig till gymnasieelever, men den ska också vända sig till ”alla som arbetar med eller är intresserad av hållbar utveckling”. Kanske att man kan få vara med på ett hörn och testa?

Knäcker den klimatsmarta matkoden? Det finns en efterfrågan kring spel som utbildningsmaterial. Prototyp 2030 som ska komma i höst riktar sig främst till gymnasieelever.
Foto: StartupStockPhotos/Pixabay

I min ungdom spelade jag en del av Arlas spel ”Myulk” (släpptes 1998) då man skulle få en igenväxt gård att komma på fötter igen. Och det har ju blivit en del Farming Simulator genom åren. Även om det knappast har lärt mig att backa med släp för det (men i spelets värld är det inte lika kostsamt att backa in i något).

Tanken är att Prototyp 2030 ska utmynna i ett skarpt spel, med (arbets)namnet 2030 KliMat-spelet (2030 hänvisar till FN:s Agende 2030-mål). Men det beräknas inte vara klart förrän 2022. Då ska det finnas en regional (Västra Götaland) och en nationell version. Till den skarpa versionen av spelet ska dessutom ett vetenskapligt råd kopplas.

Det färdigutvecklade spelet ska i kombination med relaterad undervisning medvetandegöra eleverna om de utmaningar samhället står inför, olika mål, målkonflikter samt strategier för att möta dem. Vi vill också att det framtida spelet ska bidra med motivation och lust till ett ökat engagemang hos både ungdomar och konsumenter. Både i deras yrkesval, som konsumenter och framtida roll som beslutsfattare.

MatsWiktorsson, innovationsrådgivare SLU Holding i Skara, i SLU:s artikel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s