Har aldrig handlat seriöst på second hand tidigare. Jo, böcker såklart, men inte kläder. Har väl kollat någon gång, och tror att jag handlade en kavaj en gång i tiden, men den blev aldrig så mycket använd. Dels för att jag så småningom märkte att den var en gnutta för liten, dels för att jag misstänkte att det var dammodell, och därför av ren feghet inte vågade ha den på mig.

Men den gångna helgen var det dags. Eftersom jag själv lagt ut lite under de senaste månaderna och inte längre passar i 32″-storlekar var jag tvungen att hitta något nytt par jeans. Dessutom är plånboken extra tunn då bilen behövde nya bromsar och AC:n knasade (så kallad knA-C), samtidigt som det var dags för besiktning (och nu, surprise, lyser lampan också för service…). Dessutom behövde också sonen lite nya långbyxor såhär framåt höstkanten. Han växer ju också (men mer på längden, medan jag växer i färdriktningen). Dottern har fått ärva en del av kusinerna, och fick alldeles nyligen låna lite som Vickans dotter växt ur, och varje gång det kommit kläder har jag önskat att jag hade något till Eddie också.

Vi hade ärende till Kristianstad, och därför hade jag kollat upp begagnatmarknaden där, en standardlördag i september. Där fanns de gamla vanliga – Röda korset, Erikhjälpen, Pingstkyrkan – men kanske framför allt den för mig nya bekantskapen 2use (för tillfället är hemsidan rätt mager). Hade sett loggan på whitemonday.se (kommer nog bli ett inlägg när detta närmar sig (i närheten av black friday)) när jag satt och googlade runt häromdagen. Idén är den att man lämnar in sina begagnade kläder här, och sedan får man en viss procent av försäljningsvärdet om kläderna säljs. Om de ligger framme ett visst antal månader utan att säljas skänks de vidare till välgörande ändamål.

Obs! Det är inte läge att rensa ur garderobens alla sommarkläder och komma springande med. Sedan ett par veckor råder det inlämningsstopp, bortsett från några olika kategorier. Det lämnas helt enkelt in för mycket kläder som inte är i rätt årstid. Det går inte att hänga upp sommarkläder i butiken nu när hösten är här.

Efter att ha varit inne en snabb vända på Röda korset, utan att hitta något till vare sig mig eller sonen, körde vi till den nya bekantskapen. Jag blev mycket positivt överraskad. Hela lokalen var full av framför allt kläder, och det var prydligt sorterat i storlekar, klädtyper och till viss del också färger. Dessutom uppmärkt med riktiga scanningsbara prislappar.

Lång historia kort. Jag hittade fem par byxor till sonen, plus en skjorta och en pikétröja. För egen del blev det tre par byxor som jag nu kan andas i. Kostnad för kalaset? Drygt 400 kronor. Eller knappt 500. Det började i alla fall på en fyra, vilket innebär att plaggen i snitt kostade knappt en Evert stycket, och allt gick lös på mindre än en Birgit.

Och då kan jag konstatera att jag brukar behöva lägga 400-500 kronor på ett par nya jeans, om jag vill ha någon form av passform (samtidigt som mina vader inte ska få klaustrofobi).

Det var det första besöket där, men lär inte bli det sista. Men i miljöns namn får vi väl ta tåget nästa gång. Samt ta med en egen påse.