Jag är en smörgåsperson. Och då blir man helt naturligt också en påläggsperson. Och nu kanske någon tycker att det bästa bara vore att stryka alla animaliska pålägg. Och det kanske jag också tycker. I alla fall rent logiskt. Och etiskt. Och känslomässigt.

Men samtidigt har min hjärna svårt att från en dag till nästa göra det skiftet. Så som ett steg mot något lite bättre försöker jag göra andra skiften.

När jag jobbade på Coop för många år sedan hade vi manuell chark. Det var inte många gånger jag behövde stå i den och skiva pålägg, vilket jag var tacksam för. Släpade hellre runt kartonger inne i mjölkkylen, även om jag allra helst satt i kassan. Där kom fingerfärdighet och sifferminne bäst till sin rätt. Men med manuell chark blir det alltid lite svinn (det blir det gissningsvis också när allt skivas på annan plats, men då syns det ju inte). Och jag personligen tycker att skivspillet är en guldgruva.

Rör det sig om lite större bitar – framför allt ändar från diverse korvar och skinkor – går det alldeles utmärkt att strimla till dessa för att lägga på den hembakta pizzan, eller för att lägga i omeletten eller risotton. Och hittar du en låda med lite skivor är det ju rena guldgruvan för smörgåsen.

Häromdagen sprang jag på en skivspillslåda av den senare typen på Citygross här i Hässleholm. I den fanns ett par, tre skivor av sex, sju olika sorters korv och skinka. Det blev en spännande smakresa på flera olika mackor. Eftersom varannan vecka innebär ensamhushåll är det annars en sorts korv eller skinka åt gången som gäller i kylen, eftersom det annars ligger och blir dåligt i väntan på att ätas upp.

Dessutom är spillet alltid (åtminstone av vad jag sett) billigare än förpackningarna som härbärgerar en och samma sort. Förpackningen på bilden ovan kostade 80 kr/kg. För att komma till de prisnivåerna måste du annars söka dig till lågprismärkenas storpacker av kött från andra länder. Varken ”lågprismärken”, ”storpack” eller ”andra länder” får det att vattnas speciellt mycket i min mun.

(För tydlighetens skull skall sägas att skivspillet jag köpte inte hade någon ursprungsmärkning, vilket jag inte tänkte på förrän jag nyss tittade på bilden.)