Gjorde vad jag kunde för att återta förstaplatsen i Hittaut Hässleholm. Det räckte inte riktigt. Men har andraplatsen intakt, och fick en riktigt härlig cykeltur på köpet.
Men för det första: Under lördagen passerade Hittaut Hässleholm 100 000 registrerade checkpoints. Starkt jobbat av oss alla! Tänk så mycket motion som vi fått, som annars kanske inte blivit av (eller som åtminstone inte varit lika rolig).
Första vinstdragningen är också gjord. Alla vinnare ska redan vara kontaktade via mejl, och eftersom undertecknad scannat av mejlboxen flera gånger utan framgång är det bara att bita i det sura äpplet och hoppas på slutdragningen i november. Vilka de 49 olika vinnarna var ska presenteras nästa vecka.
Bättre förberedd
Mina förberedelser för släppet av cykelkontroller runt Skyrup var bättre än förberedelserna runt Tyringesläppet. Dessutom var vädret betydligt bättre. Efter den tryckande värmen under fredagen väntade det runt 16 grader vid midnatt, i princip vindstilla, samt mer eller mindre stjärnklart. Jag hade laddat pannlampan som jag lånat av min svåger, rotat fram cykellysena och bytt batterier i dessa. Med i packningen åkte sedan en hel burk AAA-batterier, för att inte behöva känna någon fruktan för att vara lamplös.
Efter att ha lämnat barnen till deras mamma på kvällen gick jag bort till affären och köpte snacks att ha med. Hade redan russin, solroskärnor och pumpakärnor hemma, och kompletterade med en påse salta nötter samt lite ölkorv i småbitar. Eftersom jag bara hade plats för en halvlitersflaska vatten i midjeväskan hade jag dessutom gått och druckit stora mängder vatten under hela dagen för att inte drabbas av vätskebrist under natten.
Dubbla knäskydd – och knäna höll
Mitt stora orosmoln var knät. Jag skadade ju det några veckor efter att jag tog cykelkontrollerna på Hovdala, och den enda tur på cykel jag gjort efter skadan var då det knäppte till så illa att jag knappt kunde gå på två dagar.
Nu hade jag tagit på nya knäskydd på båda knäna, och även om det inte var speciellt snyggt med cykelbyxor och knäskydd, så var det välbehövligt. Körde i kortärmad träningströja och shorts, och även om händer och armar blev lite kalla under vissa delar av
Och snyggt och snyggt förresten. Om man ger sig ut och cyklar mitt i natten är det inte så många som ser om det ser fult ut.
Redan vid 22 var jag rastlös och ville ut. Planen var att befinna mig vid Mjölkalånga badplats vid midnatt, och hinna kolla upp några potentiella checkpointställen före det. Jag stod ut till 22.50, sedan gick jag ner och började rulla ut cykeln.
Så länge jag var inne i stan och hade gatlamporna till hjälp var det inga problem att köra på enbart cykellamporna. Men när den lamplösa raksträckan bredde ut sig mellan Hässleholm och Finja var det skönt att ha pannlampan att knäppa igång. Försökte dock hushålla med uppladdningen i denna för att de skulle hålla längre, så när det kom gatlampor igen så släcktes pannlampan.
Två träff före kartsläpp
Första platsen som jag fann värd att kontrollera var Finja kyrka. Svängde in på parkeringen, och höll på att cykla rakt in på kyrkogården. Någon checkpoint hittade jag dock inte, och begav mig därför vidare till närbelägna Finja fågeltorn. Lyckan och euforin var stor när jag letade mig längst ut dit i mörkret och såg att där satt en rosa klisterlapp. Då återstod en halvtimme till att appen skulle visa checkpointsen på kartan.
Färden fortsatte mot Tyringe för att sedan svänga söderut mot Skyrup. När jag var i full färd med att cykla förbi Mjölkalångastenen insåg jag att detta kunde (nej, borde) vara en plats med checkpoint. Efter lite letande hittade jag den på sidan av skylten bredvid stenen. Två i påsen och tretton kvar, utan att kartan var släppt.
Fler galningar ute i natten
Jag hann dock inte till Mjölkalånga badplats till midnatt. Där jag tänkt svänga in såg jag en cyklist stå med starka lampor. Misstänkte givetvis att det var en hittautare, och stannade för att prata. Det var Patrik Lindqvist, som jag visste skulle ut och leta, men som jag också visste inte var en kombattant när det gällde förstaplatsen. Åtminstone inte denna gång, eftersom han saknar kontroll 100. Detsamma gäller Daniel Pedersen, som också skulle till Skyrup efter att han tagit Tyringekontrollerna tidigare på kvällen.
Jag och Patrik stod och diskuterade i några minuter, och sedan kändes det inte lönt att chansa på att köra till badplatsen, eftersom det bara var någon minut kvar till att platserna skulle bli officiella. Så vi fortsatte prata och uppdatera kartan.
När checkpointsen trillade in valde vi två olika vägar, och körde åt varsitt håll. Jag satte kurs mot badplatsen, som precis som jag misstänkt, skulle innehålla en checkpoint. Planen var sedan att ta de tolv återstående platserna medurs, och avsluta i Finja. Medursplanen hade uppstått redan under kvällen när en tidigare kollega hörde av sig med information om var det fanns en checkpoint som han hittat. Och den var på en av broarna strax söder om Mjölkalånga badplats.
Tävlingsdjävulen kickade in
Det var nog tur att jag bestämt mig för att cykla till släppet. Eftersom jag gjorde det och var generös mot mig själv när det gällde växlarna, så var jag och knäna uppvärmda. När kontrolljakten sedan började på allvar slog nämligen tävlingsdjävulen till, och jag trampade på för allt vad tygen höll ner mot badplatsen.
Tidigare i veckan gjorde jag ett funktionstest av pannlampan. Satte den på maxkräm, och lät den ligga i det mörka badrummet. Då och då gick jag in för att kolla till ljusflödet. Efter fem timmar lyste det fortfarande, om än betydligt mindre än i starten. Vad jag inte räknat med var att denna minskning skedde ganska snabbt. Efter badplatsen och bron ledde jag cykeln uppför den branta skogsstigen som ledde in i Skyrups villakvarter. Detta var faktiskt enda gången då vänsterknät gjorde ont.
Jakten gick vidare till Trästället och sedan ut mot Tostarpsgården. På väg dit stötte jag först ihop med Patrik igen, och medan jag irrade runt och letade efter checkpointen som skulle finnas vid bangolfen (jag hittade inte ens bangolfen) kom också Daniel Pedersen dit.
Instagrammade för HittautHlm
Strax före Tostarpsgården hade jag passerat två mil på cykeln. Vilket jag inte hade någon aning om då eftersom jag prioriterat bort att mäta rundan med mobilen för att ha batteri till annat. Det var ju trots allt så att jag blivit tillfrågad om, och tackat jag till, att lägga lite händelser under letandets gång på Hittaut Hässleholms instagram. Ungefär samtidigt började jag klart märka av lyskraftstappet från pannlampan, vilket gjorde att jag var tvungen att sänka tempot något för att hinna upptäcka eventuella ojämnheter på grusvägarna.
Jag minns inte exakt var, men någonstans mellan Glada Geten (där en av de tidigare cykelkontrollerna finns – för övrigt smart av Hässleholms OK att lägga två cykelområden intill varandra så att det går att cykla och ta båda områdena samma dag, såtillvida att man har kräm i benen för det) och Matteröd övergick grusvägen i asfaltsväg, och därefter var det asfalt hela vägen. Vilket gjorde att jag åter kunde skruva upp tempot lite.
CP167 – välj rätt hus
Susade in till Matteröds kyrka via de härliga nerförsbackarna, och kunde där konstatera att jag plockat två tre femtedelar av släppet. Nästa stopp skulle dock vålla (lätta) problem. CP167 skulle finnas på södra sidan av Loppishuset (där den också fanns). Problemet var att den på kartan var satt på norrsidan av ett annat hus, som jag misstänker tillhör privatbostaden på andra sidan vägen. Var inne på gårdsplanen och virrade – såg säkert misstänkt ut, klockan 01:30 med pannlampa på huvudet – innan jag lyckades leta mig rätt. Förhoppningsvis kan projektledarna justera placeringen på kartan.
I samband med letandet efter CP167 tog jag mobillampan till hjälp. Hade inte slösat på batteriet, och insåg att jag kunde behöva extraljuset. Så större delen av jakten på de fem återstående kontrollerna skedde med mobilen i ena näven, med ljuset riktat framåt. Stundtals hade jag kartan framme så att jag samtidigt såg den för att inte köra förbi kontrollerna. CP168 hade annars lätt kunnat varit en sådan som susades förbi, där den stod gömd vid sidan och utan tydliga landmärken i närheten (åtminstone inte som var tydliga i mörkret).
Efter en sväng söderöver för att ta CP169 bar det av mot Finja igen. Skulle passera en checkpoint strax utanför Tyringe, sedan ta en på en gatunamnsstolpe och avsluta vid en transformatorstation. Mötte ytterligare hittautare på vägen. Skoj!
Avslutade i uppförsbacke
Insåg, på väg till min sista checkpoint, att mitt val gjort att jag fått avsluta med en lång uppförsbacke. Väl framme kunde jag konstatera att jag klarat av min uppgift. Jag hade (vet jag nu) kört 39,3 kilometer och gjort det på totalt 3:14. Det är verkligen ingen monsterhastighet, men så kör man knappast breda upplysta asfaltsvägar hela tiden heller.
Gjorde ett nytt videoklipp till instagram, och kunde sedan konstatera att såväl Patrik som Daniel var klara (där Patrik varit den som cyklat snabbast av de båda). Patriks runda går att se på hans Insta:
Min förhoppning om att ta över förstaplatsen igen gick dock i stöpet eftersom Martin Ringdahl behöll greppet. Han hade inte krigat lika mycket under natten, utan hade lagt tid i förväg på att reka kontrollplatser innan kartan fanns. Enligt hans instagraminlägg verkar nio ha letats upp under ljusan dag, för att sedan bara behöva ta de återstående sex när kartan släpptes. Och nej, jag är inte bitter över det. Sådana är spelets regler. Det är tillåtet att hitta kontroller i förväg. Det som framför allt sker är ju att Martin troligtvis behövde köra en längre runda på förhand för att kontrollera potentiella platser, och sedan kanske köra en bra bit ändå under natten för att ta de utspridda som fanns kvar. Om jag tolkar det rätt hade han några av ytterområdeskontrollerna kvar i varje hörna (transformatorstationen och fågeltornet i norr, Loppishuset i sydväst, Tostarpsgården i öst, plus ett par till). Men det är klart att man vinner tid under natten där checkpointsen blir officiella om man letat upp tre femtedelar av dem på förhand.
Och i ärlighetens namn letade jag ju upp två checkpoints innan de blev officiella. Så vem är jag att klaga?
Får se om jag ska försöka använda mig av samma taktik fullt ut vid säsongens sista släpp. Det är ju efter det som den slutliga topplistan skrivs.
Hur som helst är jag fortsatt tvåa i listan, och i skrivande stund (strax efter lunch på lördagen) är det 30 deltagare som hittat samtliga kontroller. Lägg då sedan till de som saknar CP100 (till exempel Patrik och Daniel). Snacka om att Hittaut Hässleholm har blivit en succé!
Full fart hemåt
Men jag då. Jag kunde ju inte gärna runda av natten vid en transformatorstation utanför vid Öraholmavägen. Åt någon bit ölkorv och några nötter, och tänkte sedan trampa hemåt i lugn takt. Men eftersom jag var uppvärmd och igång blev det ett bra tryck i tramptagen under de avslutande kilometerna. När jag slutligen parkerade i garaget igen hade jag cyklat 46,2 kilometer på 3:45. (För tydlighetens skull så tog det nog en kvart innan jag lämnade transformatorstationen, så vägen hem gick på ungefär en kvart).
På en helt annan not. I senaste upplagan av Skogssport har jag en krönika om Hittautsläppet i Tyringe. Dessutom finns intervjuer med Ludvig Hallabro och Simon Engel, projektledare för Hittaut Hässleholm. Så om du får tag i ett nummer finns där intressant lokalt material i den.
Den smala stigen 