Så gick startskottet för Hittautvarianten Hässleholm i advent. Som väntat, i och med att det var i samarbete med Hesslecity, var det enbart i skyltfönster som kontrollerna fanns. Denna gång inte på stolpar, utan på julklappar.

Inväntade kartsläppet klockan 10 för att se hur många, och vilka, jag skulle kunna ta tillsammans med barnen. Som väntat var majoriteten av de 28 kontrollerna i centrum. Vi hade kunnat ta 22, om vi valt att gå in till centrum, men körde istället och nöjde oss då med 20. Inte värt att chansa med att dottern skulle gå hela vägen utan att hävda att hon var trött. Och jag orkade inte bli tjatande och lockande pappan innan första kontrollen var tagen.

Kontrollsamlandet avlöpte utan någon större dramatik. Det var tätt mellan stoppen, och den enda kinkighet som uppstod var därför när lillasyster hittade lapparna före storebror.

Dock ska det sägas att två av butikerna valt att placera sina paket så att man var tvungen att gå in i gallerian för att se dem. Vilket ju innebär att dessa koder bara går att hitta under vissa tider på dygnet (om de inte flyttar dem till skyltfönstren vid stängning).

Allt underlättades givetvis av adventsstämningen på stan. Var knappast någon rusning av folk (och adventssöndagen är ju i morgon), men lite juligt på torget, och dessutom stod Mats Olgert och spelade trumpet i ett hörn. Förra gången han var i stan drabbades jag av en smått religiös upplevelse när jag gick ut i duggregn för att köpa lunch. Denna gång passade jag på att köpa några skivor.

Passade på att kolla skyltfönster med barnen också. Försöka få fram några saker som de kan önska sig i julklapp. Dottern önskade sig bland annat en dockglassbil, avsedd för stora dockor, med full inredning. Köper jag den så har jag fyllt presentkvoten för ett antal jular och födelsedagar framöver…

Kontrolletandet blev en släktangelägenhet som FHM skulle tittat snett på, eftersom vi var nio som drev runt på gatorna. Men alla hade vantar och inga kramar utdelades. Däremot blev det förmiddagsgymnastik då Olgert trumpetade igång ”Huvud, axlar, knä och tå” när vi slog oss ner i närheten för att dricka saft och kaffe medan vi njöt av musiken. Vid det laget var vi bara åtta kvar, och tre och en halv som gjorde rörelser. Sonen gjorde lite, dottern hade fullt upp med saften, och de tre kusinerna skämdes för de tre vuxna.

Men det är nästan ändå ingen som vet vem jag är i Hässleholm.

Under söndagen är det dags att lämna barnen hos sin mamma. Sedan ger jag mig ut på en lagom promenad för att hämta in resterande åtta kontroller. Det blir betydligt fler steg än idag, men inte nödvändigtvis speciellt mycket längre tid i friska luften eftersom jag kan sätta min egen takt.

Man kan se det som att jag snubblade på mållinjen i såväl checkpointjakten som bildtävlingen. Men då ser man det på fel vis.

Som ni vet låg jag länge etta eller tvåa i Hittaut Hlm när det gällde att jaga checkpoints. Men under sista helgen, när checkpointsen inte släpptes mitt i natten, utan frampå morgonen, kasade jag ner till en sjätteplats.

När tävlingen om bästa bild sedan skulle avgöras var en av mina bilder en av tre finalister. Alla fick sedan rösta på sin favorit, och även om jag kampanjade i mina sociala medier för att min bild skulle få rösten så kan jag, med handen på hjärtat, säga att jag tycker att det var den bästa bilden som vann. Alltså fridalinas bild, som finns länkad i detta inlägg.

Det skilde trots allt bara tre röster mellan vinnarbilden och min som placerade sig på andraplats. Hur många som röstade vet jag dock inte, så det kan ju likagärna ha slutat 1000-997 som 10-7 – och den procentuella skillnaden är ju ganska ordentlig.

När det gäller priserna som lottats ut, baserat på antal checkpoints som registrerats, vann jag inte någonting i Hässleholm, och i Kristianstad är det (om jag är rätt informerad) bara cykeldragningen kvar. I Karlshamn registrerade jag ett fåtal kontroller i sent skede, och även om vinstdragning skulle ske den 1 november så har jag inte sett någon information om vinnare därifrån än.

Så tittar man enbart på vinster som kan översättas till någon form av monetärt värde har jag gått lottlös från året.

Men man skulle också kunna se vinsterna som följande:
• Jag har fått en rad underbara naturupplevelser helt på egen hand, med allt från cykel- och vandringsnätter, till tidiga morgnar och heldagar på vandring.
• Jag har upptäckt delar av Hässleholm som jag inte kände till, eller som jag glömt bort sedan jag bodde här för 15 år sedan. Dessutom har jag besökt Ivö, Åhus och Bockeboda för första gången på många herrans år, samt gjort mina första besök i Karlshamn, Norra Åsum, Yngsjö och på Kjugekull.
• Jag har fått dela många timmar med mina små barn ute i naturen, och förhoppningsvis väckt ett intresse hos dem.
• Jag har stiftat nya bekantskaper, både inom Hässleholms OK och inom den nationella hittaut-rörelsen i stort. För dessa är jag evigt tacksam, och förhoppningsvis går det att under nästa år åka till fler orter och träffa andra hittautare.
• Jag har fått skriva en krönika i orienteringsmagasinet Skogssport. Hade någon sagt det till mig för ett år sedan hade jag avfärdat denne som en komplett tok utan någon förankring i verkligheten. Jag fick dessutom ta över Hittaut Hlm:s instagramkonto under cykelcheckpointsläppet den 8 augusti (vilket finns att beskåda via deras profilsida). Båda dessa saker har givetvis i viss mån bidragit till att jag fått ytterligare några visningar här på bloggen – vilket i sin tur gör det roligare att blogga (och nu när inte all vaken tid måste läggas på renovering kommer det att bli fler inlägg igen).

Jag kan knappt bärga mig tills den nya säsongen drar igång i vår, när ljuset kommit tillbaka och naturen vaknar igen.

Fram till dess har jag adventskontrollerna att ta hand om. Dessa släpps på lördag klockan 10 (välj ”Hässleholm i advent” i appen), så jag och barnen ska bege oss in till Hässleholms centrum och se hur många vi hittar. Resten får jag ta ensam under söndagseftermiddagen. Så här kommer jag inte toppa några resultatlistor.

Men så är det ju inte heller en tävling utan bara på skoj. Jag lovar.

När jag hörde att Norra Skånes Bedrupsstiftelse skulle instifta ett nytt pris, där någon som främjade folkhälsan skulle prisas, var min gissning att Hässleholms OK och Hittaut Hlm skulle tilldelas detta pris. Jag har dock varit långt från alla styrelsebeslut, men fick tidigare i veckan reda på att min gissning var korrekt.

Och jag har svårt att se någon annan satsning i Hässleholm under 2020 som ens kunde komma i närheten av att mäta sig med Hittaut Hlm. Eftersom detta pris ska delas ut under fem års tid blir det mycket spännande att se om någon kan följa upp HOK:s satsning i år.

20 000 kronor ur Bedrupsfonden tillfaller HOK, och som för alla andra föreningar är ett sådant tillskott välkommet i tider som dessa. Redan nu är det utlovat att Hittaut Hlm får en fortsättning nästa år, och redan nästa lördag blir det en adventsupplaga av Hittaut Hlm. Bytte några ord med Ludvig Hallabro innan han skulle iväg på Hässleholms galakväll, och eftersom allt gått väldigt fort i svängarna från idé till genomförande (till skillnad från ordinarie Hittaut Hlm som började planeras i god tid under 2019), är allt inte riktigt fastslaget än.

En repris från sändningen kan du se via denna länk. Ludvigs insats sker från 37:45. Och du kan givetvis läsa om Norra Skånes artikel om priset och Hittaut Hlm (betalvägg).

Men det lutar åt att alla checkpoints släpps under lördagsförmiddagen. Eftersom koderna ska finnas i olika skyltfönster måste ju handlarna ha hunnit öppna och placera koderna. Alla koder ska dock vara tillgängliga utifrån, även om alla handlare som är med givetvis har förhoppningen att den som letar kontroller i skyltfönstren kanske samtidigt hittar något annat spännande i nämnda skyltfönster, och då samtidigt väljer att gå in.

Exakt på vilket sätt koderna kommer att presenteras är också en fråga som ska avgöras under de kommande sju dagarna. Men unge Hallabro lovade att jag inte skulle behöva ställa om mina rosamålsökande ögon efter någon annan färg.

Någon mer än jag som tänkt försöka klippa alla kontroller nästa lördag?

All hittills officiell info (och mer info när den blir officiell) finns här!

En helt annan sak. Fast på samma tema. På söndagseftermiddagen är det färdigröstat i Hittaut Hlm:s bildtävling. En jury har vaskat fram tre finalister, och jag råkar ha ett av dessa bidrag. Logga gärna in och rösta. Av högst egoistiska skäl har jag lagt min röst på mig själv (valfusk?), men får väl samtidigt erkänna att jag är väldigt svag för fridalinas bild från Klinten under sista släppet från Tormestorp. Familjen Johnsson tog sig in som nummer 14 av alla. Väldigt strongt jobbat! Första bilden nedan är tävlingsbidrag A.

View this post on Instagram

A post shared by Frida Johnsson (@fridalinas)

Tävlingsbidrag B, som alltså är mitt. Fotot togs när jag och barnen var ute för andra gången i centrala Hässleholm (tredje gången för undertecknad) eftersom dottern ville ut och leta fler kontroller. Sista bilden i inlägget nedan.

View this post on Instagram

A post shared by Lars-Åke Englund (@densmalastigen)

Lyckas tyvärr inte leta upp originalinlägget med bidrag C, men det finns ju också att betrakta via omröstningslänken.

Röstar gör du här. Rösta på den bästa bilden. Särskilt om du tycker att jag tagit den bästa bilden…

Frågan är i allra högsta grad motiverad. Jag skulle köra till Karlshamn några veckor innan hittautsäsongen var över och kontrollerna plockades ner, och fick av någon ogrundad anledning för mig att jag nog skulle kunna traska igenom en stor del av Karlshamns kontroller under en söndag. Men då hade jag verkligen inte tagit terrängen i beaktande.

Hade dessutom ställt det orimliga målet att ta 80 kontroller på en dag, för att på så vis trilla över 500 denna min premiärsäsong. Eftersom jag tänkte vara på plats mellan 10 och 18 skulle jag behöva ta en kontroll var sjätte minut. Och i teorin lät det inte omöjligt. Men då hade jag ju inte kalkylerat med att jag dessutom måste köra mellan platser, och att det kunde bli en hel del letande.

Värre blev det dessutom eftersom jag sov dåligt och vaknade med huvudvärk. En huvudvärk som sakta men säkert gled över i migrän. Så istället för tidig tur i österled blev det två migräntabletter och tillbaka till sängen. När jag väl kvicknat till och anlände till denna blekingska skärgårdspärla var klockan strax efter 12.

• 

• 

• 

Eftersom det gått några veckor sedan upplevelsen har en del slunkit ur minnet. Men jag minns att jag redan på väg till min tredje kontroll halkade till på en av många blöta stenhällar och endast med besvär höll mig på fötterna. Det kunde ha gått illa. Kunde slagit huvudet i stenarna, eller knasat till knät igen. Men nu blev det bara skrämselskott.

När jag hittautat mig i Hässleholm har det ofta (men inte alltid) varit på någorlunda känd mark. I Kristianstad har det också varit med hjälplig lokalkännedom. Men i Karlshamn hade jag som sagt aldrig varit förut. Och det blev inte bättre av att jag i ytterområdena av kartan – längst ut vid klippor och skär, samt långt inne i skogen – inte fick fullgod hjälp av min gps. Bättre blev det inte av att extrasläppen (?) på orten inte specificerats med beskrivning av kontrollen. Inget ”sänkan”, ”stenen” eller ”skylten”, utan bara kontrollens nummer. Kombinationen, när gps-punkten hoppade så att jag inte var helt säker på var jag var, och att jag inte visste vart jag skulle, kostade många dyra minuter.

Å andra sidan fick jag många fina naturupplevelser. Och en hel del fina bilder med hem.

• 

• 

• 

Hade faktiskt dittills under säsongen aldrig gett upp en kontroll. Visst hade jag ibland fått ta någon emellan (Vedema) eller avvika och ta svårare kontroller när det ljusnat (Tyringe), men då hade jag ändå alltid återvänt och klarat uppgiften. Men efter att jag nu tagit mina första kontroller begav jag mig in till centralare delar av Karlshamn. Parkerade vid fotbollsplanen, (där IFK Karlshamn just då höll på att säkra kontraktet i division 2 efter en starkt avslutning som följde på en bedrövlig start) och la upp en lång rutt. När jag var nästan längst bort på denna rutt, och det faktiskt började dra snabbt mot skymning, var jag tvungen att ta ett beslut. Köra vidare på den ursprungliga planen, eller kapa den tänkta extrasvängen runt en mindre sjö/damm/pöl? Jag valde det senare. Men sedan passerade jag en stig som gick in mot den svarta kontroll som jag skulle hoppa över, och tänkte att jag ändå kunde ta den. Tio minuter senare var jag tillbaka på vägen jag nyss gått, men ett par, trehundra meter längre bak. Och utan registrerad kontroll.

I det avtagande ljuset valde jag att stryka alla röda och svarta kontroller och istället bege mig tillbaka västerut. Klokt val. När jag tog min östligaste (som inte skulle varit den östligaste om jag gått runt sjön) hörde jag grymtande av vildsvin. Från öster. Hade jag gått runt sjön hade jag alltså, i ännu svagare ljus, varit tvungen att passera i närheten av platsen för grymtandet.

Och alla som läst denna blogg tidigare vet att jag inte är dunderförtjust i att behöva springa på vildsvin i skogen.

• 

• 

Avslutade rundan utan dagsljus. Däremot hade jag mobilen att lysa med, och eftersom jag var förberedd på en lång dag med ständigt behov av tillgång till appen var dessutom min rejäla powerbank med i fickan. Därför fanns det ingen rädsla för att batteriet skulle gå torrt.

De sista kontrollerna tog jag ändå i stadsmiljö, med gatlampor som visade vägen hjälpligt.

Det enda som på allvar stör mig är att jag, hemma igen, insåg att det skulle finnas ett Utvandrarnamonument hundratalet meter ifrån där jag passerade i slutet. Det hade jag givetvis velat kasta ett öga på. Men det får väl bli nästa år istället.

• 

• 

37 kontroller blev det inalles. Och alltså 457 totalt i år.

Fast det kanske blir fler än 500 i alla fall. För om saker och ting faller på plats som det är tänkt (och inte pandemin sätter käppar i hjulet) ska jag på coronasäkrad kurs i Stockholm i början av december. Och eftersom kontrollerna sitter kvar där till och med årsskiftet så finns det en hel del att göra åt totalen.

Jo, det var ett tag sedan sist jag skrev. Skyller på att jag 1) har haft fullt upp med inflyttningen i huset, med tillhörande arbete med att försöka komma i ordning och fått packat upp alla lådor, och 2) att datorn inte varit inkopplad. Det senare var ett större problem, eftersom den stod innanför en mängd lådor, varför jag först var tvungen att packa upp eller om dessa, för att sedan leta upp sladdar och ansluta till omvärlden.

Anslutningen skedde i måndags, och samma kväll firade jag med att sitta och skriva 4000 tecken krönika som publiceras i lördagens Norra Skåne. Men det är inte den krönikan som detta inlägg handlar om, även om Norra Skåne i högsta grad berörs.

Efter avslutad hittaut-säsong i Hässleholm (och på de flesta andra orter) lyckades jag på skickligt vis undvika att ta hem ett enda av priserna som lottades ut. Nåväl, det var ju inte för priserna som jag letade kontroller, även om det var en kittlande bonus i fjärran. Men även om kontrollerna är inplockade så finns det mer hittaut på gång före årsskiftet.

Den 28 november släpps nämligen hitta ut, adventsupplagan, i Hässleholms centrum. Bakgrunden är givetvis den pågående pandemin, och flera olika aktörer samarbetar. Eftersom det inte blir traditionell julskyltning (eller traditionellt av någonting detta år) så ska vi göingar lockas till butikerna genom att det på 24 platser finns checkpoints i olika skyltfönster. Och på samma sätt som i riktiga hittaut så ger varje registrerad checkpoint en lott i vinstdragningen, som sker när perioden är över.

Checkpointsen sitter uppe 28/11 till 23/12, så den som känner för det kan ju göra sin egen adventskalender och besöka en om dagen (inkluderat två vilodagar). En annan lär nog försöka klippa alla 24 på en och samma gång…