Låt oss göra ett litet avbrott i nedräkningen för det riktiga igångsättandet av HittaUt-säsongen 2021, och en gång för alla ta 2020 i mål. När krutröken lagt sig hade totalt 61 projekt med 57 olika arrangörer avslutats. Detta sedan fyra vinterupplagor uppstått i Hässleholm, Katrineholm, Alingsås och Västervik.

Den som följt uppdateringarna från HittaUt centralt kunde den sista januari i år läsa en sammanfattning. Har du inte läst den än så finns den här. I denna artikel finns en länk till en sammanfattning av 1) antal deltagare, 2) antal checkpoints samt 3) antal registrerade checkpoints i samtliga projekt.

Jag tog dessa siffror, och kompletterade dem med 4) antal checkpoints per deltagare i snitt, 5) antal deltagare vid varje checkpoint i snitt, samt 6) andel av checkpointsen i ett projekt som snittdeltagaren tog. För att ge bättre överskådlighet delade jag sedan in projekten i fyra storlekskategorier: små (0-60 chp), medelstora (61-120 chp), stora (121-180 chp) och mycket stora (181-360 chp). I tabellerna nedan är de kodade så som jag googlat mig till att pister färgkodas för den som skidar utförs (personligen vandrar jag hellre uppför en skidbacke, särskilt om det finns en morot i form av en checkpoint i toppen). Jag är medveten om att indelningen är godtycklig. Har till exempel inte Varbergs projekt med 62 checkpoints mer likhet med Kungälvs på 60 än med Uddavallas på 120? Jo, självklart. Men någonstans får man ändå dra gränserna, och indelningen är trots allt mest till för att få någorlunda lagom många staplar att jämföra.

Jag tänkte ta mig igenom projektgrupperna i storleksordning, och börja med de minsta. Välj någon av kategorierna i rullistan, och se hur staplarna räknas om. Utifall allt fungerar som det ska dyker aktuella siffror upp när du håller muspekaren över staplarna.

Och som vanligt med statistik finns det inte nödvändigtvis en sanning. Tolkningen av siffrorna är min, och det finns med största sannolikhet faktorer som jag förbisett, över- eller undervärderat.

Små projekt 2020, 0-60 checkpoints

Totalt 12 stycken, varav fyra vinterprojekt/sidoprojekt på orter där det redan körts ett sommarprojekt.

Till att börja med har vi bland de små projekten ett som sticker ut gällande antal deltagare, och det är Kungälv. Trots att man bara hade 60 checkpoints att bjuda på har mer än 1 500 deltagare letat upp och registrerat minst en av dessa. Detta är 500 fler än det näst mest deltagarrika projektet Västerviks vinterhittaut. Föga förvånande toppar också dessa antalet totala registreringar med 32 500, mot 22 500.

Intressantast tycker jag dock det är att titta på andelen plockade checkpoints i snitt, och då med fokus på vinterprojekten. Låt oss först avhandla de tre små (Hässleholm, Alingsås och Katrineholm). Här har vi en hög insamlingsgrad där de knappt 400 deltagarna i snitt besökte 85 procent av checkpointsen. Eftersom jag själv plockade dessa kan jag dock konstatera att siffrorna kan vara oförtjänt höga. Av de 28 checkpointsen var det nämligen bara en handfull som var utanför stadskärnan (och av dessa bara en som krävde en rask tjugominuterspromenad). Det är alltså inte orimligt att tänka sig att den absoluta majoriteten bara tog de centrala checkpointsen, och att vi som tog alla 28 på så vis släpade upp siffrorna en gnutta till. Det var hur som helst ett uppskattat projekt. Och vad man än säger om att dessa projekt inte innehöll så många checkpoints, så var de inte heller aktiva lika länge. Dessutom levde projekten under en betydligt mindre inbjudande årstid att ut och vandra.

Samtidigt måste frågan ställas: Vad kan Säffle, Skattkärr, Strängnäs och Filipstad göra för att locka ut personer i dessa trakter? Kan man ta hjälp och dra lärdomar från hur andra projekt lyckats engagera flera? Får man väl snöbollen i rullning sprider sig deltagandet till viss del från mun till mun.

En sak som jag inte för mitt liv kan begripa är hur Stockholm Järva inte ens kunde samla 300 deltagare? Särskilt om man betänker att Stockholm hade 3 600 deltagare. Kanske säger detta mer om mina stockholmska geografikunskaper än någonting annat, men nog borde det av dessa 3 600 åtminstone finnas 1 000 som kan tänka sig en kort förflyttning för att kunna samla ytterligare 70 checkpoints? Själv är man ju överlycklig över de fyra nytillskotten i Skåne som gör att det går att hitta fler checkpoints med mindre än timmens resväg med bil dit.

Skövde var 2020 tillbaka efter uppehåll, och nog verkar det som att återkomsten varit välkommen. 3 200 deltagare gör projektet till det tionde mest populära i år sett till antal deltagare, och det med nionde flest checkpointsregistreringar totalt. Gällande checkpointsregistreringar var man klart överlägsen i klassen. Och för att ytterligare trumma lite på Skövdetrumman: I snitt besöktes varje checkpoint i Skövde av 1 500 deltagare, och i snitt tog varje deltagare 47 av projektets 100 checkpoints. Extra positivt för våra vänner från Skövde är att det i år också blir ett projekt i Tibro. För mindre än en månad sedan var närmsta grannprojekt på kartan i Jönköping.

Också 2020 års klassbästa projekt har fått nya grannar, och nog borde såväl Mjölby som Finspång kunna dra någon nytta av de 6 200 personer som förra året plockade minst en av Linköpings 131 checkpoints? Det var också i Linköping som vi hade Sverigebästa i antal besökare vid varje checkpoint. Inte mindre än 1 780 person i snitt vid var och en av stolparna. Känns som att det blivit ganska många väl upptrampade HittaUt-stigar!

(Kanske skulle man kunna använda HittaUt-projekten som ett öppna landskap-projekt? Visst, vi är inga får som betar av terrängen, men vi är allt en stor människoskock som trampar fram öppna ytor.)

Mest imponerad blir jag, trots Linköping, av Uppsala. Eftersom jag själv besökt Uppsala får ett gäng år sedan och då fann det vara en stad som föll mig i smaken så hade jag gärna åkt dit för att leta. Men känner att det kanske får vänta tills barnen är lite större och jag kan ta med dem på långturer. Uppsala har hur som helst ett imponerande snitt där deltagarna tog 98 av 160 checkpoints. Det är ett rysligt bra snitt på 61,5 procent som endast överträffas av fyra projekt i den minsta kategorin. Och att ta 85 procent av Hässleholms 28 adventscheckpoints står sig trots allt väldigt slätt jämfört med 98 av 160 i Uppsala.

Jag vet att Hässleholm inför förra säsongen hade målet att komma upp i 700 deltagare, och att man väldigt snabbt passerat det för att slutligen landa på 2 500. Kanske kan man dra slutsatsen att ju större projekt, desto större chans att ha många deltagare? Eller att projektet åtminstone måste över en viss gräns för att man dels ska dra igång en tillräckligt stop hajp på den egna orten, och dessutom locka hittautare från andra orter? Av de 24 projekt som hade maximalt 100 checkpoints var det bara fyra som hade mer än 1 500 deltagare (Skövde 3 226, Trollhättan 2 457, Varberg 1 919, Kungälv 1 575). Av de 37 som hade mer än 100 checkpoints var det bara fem som hade färre än 1 500 deltagare (Norrtälje 1 422, Hedemora 1 291, Sala 950, Tullinge 760, Forshaga 698). Frågan är väl vilken den optimala mängden checkpoints är. Om vi tar det allra största projektet, Sundsvall/Medelpad med 360 checkpoints, så blev det visserligen 4 161 deltagare, men i snitt registrerade varje deltagare bara 51,6 checkpoints, eller 14,3 procent av stolparna. Har projektledningen då satt ut för många stolpar? Varje stolpe har ändå en viss kostnad, och ju fler checkpoints desto större arbete bakom kulisserna för arrangören. Och trots överlägset flest checkpoints hade man ”bara” sjätte flest deltagare.

Dags att diskutera i smågrupper. Vad kan vi dra för slutsatser av dessa siffror? Kan vi dra några alls? Eller ska vi bara lägga dem till handlingarna och blicka mot säsongen 2021?