70 av 80 i Östra Göinge

Tack för responsen jag fått på mitt förra inlägg, om social fobi (eller social ångest). Ska försöka utmana alla dessa rädslor tills jag inte alls tycker att situationerna är jobbiga. Tänkte dock att detta skulle vara ett mer vanligt inlägg, med fokus på Hittaut-premiären i Östra Göinge. Den sammanföll ju med en av mina jobbhelger, och således fick jag nöja mig med letande efter arbetstid. Men det gick ju rätt bra ändå.

Östra Göinges 80 släppta kontroller fördelas som följer: Sibbhult (20), Immeln (20), Knislinge (10), Tågaröd (10), Breanäs (10), Broby (10). I Sibbhult och Immeln är checkpointsen tydligt fördelade på 10 i söder och 10 i norr. Alltså potentiellt åtta stycken varv med tio checkpoints åt gången.

Och ja, det finns en anledning till varför jag skrivit orterna i den ordning jag gjort.

När jag gjorde min HittaUt-entré i Hässleholm i fjol visste jag inte hur pass mycket svårighetsgraden varierade mellan de olika projekten. Jag visste inte heller då att Hässleholms checkpoints var relativt lätta. Men såhär i efterhand är jag glad för det.

Mina första checkpoints i Östra Göinge tog jag tillsammans med svåger Fredrik under lördagseftermiddagen. Då hade han och familjen redan tagit Tågaröds tio på förmiddagen. Eftersom Fredrik känner till Broby väl, och hade mobilhållare på styret, kändes det mest som att jag lallade med och plockade koder. Kollade på kartan i mobilen och lade sedan ner den i fickan, men sedan tappade jag fokus på vad det egentligen var jag skulle titta efter. Tror inte det tog mycket mer än 35 minuter från att vi lämnade torget i Broby på varsin cykel tills vi var tillbaka igen.

Och att Broby står sist i listan ovan beror på att det varit den klart lättaste orten, med bara gröna och blå checkpoints där nästan alla var nåbara från cykelsadeln.

Glimåkra har jag av samma skäl skrivit först i listan.

Det var upp och ner, smala stenfulla stigar, och allt annat än anpassat för min icke-mountainbike. Det var gröna checkpoints som var svårare än blåa i Hässleholm, blåa som var svårare än röda i Hässleholm. Och de röda svårare än Hässleholms svarta. Och de svarta då? Mer eller mindre hopplösa för mig när jag inte använde gps. Det var så pass långt från stigar och andra kartpunkter som jag kunde läsa ut.

Hade förhoppningen att hinna ta Broby, Glimåkra och Knislinge under lördagen, men underskattade svårigheterna i Glimåkra. Inte förrän klockan var runt 20.15 kunde jag lasta cykeln i bilen. De 30 checkpoints som jag tagit under lördagen gav ändå en förstaplats i Östra Göinge.

Söndagseftermiddagen inleddes i Immeln. Då hade jag dessutom lyckats montera cykelstället på bilen så att jag inte behövde trycka in den i bakluckan (vilket under lördagen gjorde att jag knäckt fästet till cykellampan och därmed inte kunde använda den under söndagen).

Nu är jag visserligen från Knislinge och inte från Glimåkra eller Immeln (eller något av alla andra stenrika (alltså rika på sten) platser i nordostskåne, men jag blir förvånad över hur mycket sten och kullar det kan finnas i denna länsända. Det är som att Runé Andreasson tog inspiration till Bamses ”hemby” kullarna härifrån. Fast att han plockade bort tre fjärdedelar av alla stenar i serien, eftersom det inte vore realistiskt med så mycket sten på en och samma plats.

Immelns 20 checkpoints tog strax över två timmar att plocka, och även om de inte var riktigt lika svåra som de i Glimåkra så var det ändå en rejäl fysisk utmaning. Dessutom kunde en grön checkpoint ligga lika långt in i skogen som en röd, men vara lättare att orientera till, men i princip erbjuda samma fysiska utmaning.

När jag var klar med Immeln var jag osäker på om jag skulle hinna både Tågaröd och Breanäs innan det blev mörkt. Och eftersom jag inte hade något fungerande fäste till cykellampan visste jag att mörkret på allvar skulle vara i faktor. Eftersom Breanäs bara innehöll gröna och blå checkpoints, medan Tågaröd innehöll enstaka svårare, blev det det senare först. Att traska runt och leta svarta checkpoints mitt i mörkaste skogen är nämligen lagom roligt.

Kunde stå på med rätt bra tempo i Tågaröd, och var i valet och kvalet kring om jag skulle försöka hinna Breanäs också. Men körde dit och tänkte att i värsta fall skulle jag i alla fall hinna ta några checkpoints. Placeringarna var dock snälla och inte speciellt långt från stigen. Flera stigar var snälla, andra inte alls, och vissa backar var omöjliga att cykla i. Men jag tog mig runt (även om kedjan hoppade av med fyra checkpoints kvar), och kunde hänga upp cykeln på hållaren innan det hunnit bli helt mörkt.

Nu har jag plockat 70 av 80 checkpoints i Östra Göinge, och det är bara mina hemmakvarter kvar. Ska försöka hinna med dem under måndagen, innan någon drar till med en långspurt och kör om mig i toppen. Och baserat på min uppfattning kring svårighetsgraden på Knislingecheckpointsen verkar det vara det svåraste av släppen med bara tio checkpoints. Men (om jag inte minns helt fel) är Knislinge långt mindre kuperat än Immeln och Glimåkra.

Trots att jag tittat på Eslövs karta (klockan är i skrivande stund 01.15, så den har legat ute i drygt en timme) så kan jag inte riktigt bestämma mig för hur jag ska lägga upp morgondagen. Ska jag åka ner till Eslöv under premiärdagen, eller skjuta på det till tisdagen? Jag måste nämligen vara i Hässleholm från 14-tiden och ett par timmar framåt. Ska jag då ta Knislinge, samt börja städa av Kristianstad? Eller ska jag ta kvarvarande i Hässleholm (som jag egentligen tänkt spara till någon kväll efter jobbet). Eller ska jag stå och skrapa huset hela dagen? (Nej, det sista ska jag inte göra. Inte hela dagen i alla fall).

Får sova på saken.