Jakt avbruten på grund av jakt

Har inlett de två senaste inläggen med att konstatera att det var länge sedan jag skrev. Så jag ska inte inleda ett tredje på samma sätt, även om det var länge sedan jag skrev. Utan längre fram i inlägget försöka mig på en analys av varför det var längesedan jag skrev.

Och för övrigt ska jag försöka fatta mig kort, även om det inte tillhör mina talanger.

Målet är fortfarande att jag ska ta mig över 1 000 plockade HittaUt-checkpoints innan denna säsong är över. När jag var uppe i Stockholm på kurs passade jag på att ta ett knappt tjog på väg till och från centralstationen (eftersom jag helst ville undvika tunnelbanan – och inte av smittorisk utan av risk för att åka fel (samt av snålhet) – så gick jag istället). Och i dag tog jag bilen ner till mellanskåne för att försöka stöka av extrasläppen som gjorts för HittaUt Eslöv.

Förra gången jag var där hade jag med cykeln. Och en stor del av dagen skedde letandet i regn.

I dag hade jag inte med mig någon cykel. Men regnet fanns där ändå som en trogen gammal följeslagare.

Inledde i Billinge, gick 3,61 km och tog vad som fanns att ta på 40 minuter. Som jag (och många andra) tidigare konstaterat är svårighetsgraden på Eslövs checkpoints låg. Du behöver inte virra långt ut i skogen, inte använda din skarpaste orienteringsförmåga.

Fortsatte sedan till Stockamöllan. Precis som Billinge var dessa checkpoints på orter som tidigare inte haft några. Tog alla utom två stolpar, för när jag var på väg till dessa två möttes jag av jägare som precis verkade ha inlett dagens jakt, och som satt upp skyltar om att jakt pågick. Vände och försökte istället angripa checkpointsen från andra hållet (tänkte att om jag hade tur så var själva jaktområdet mellan mig och kontrollerna jag var ute efter, men inte vid kontrollerna i sig) och tog tre stolpar på vägen. Men när jag sedan svängde in på stigen jag behövde ta så tog det inte mer än ett 50-tal meter innan jag mötte en ny jägare med gevär över axeln. Så då var det bara att vända.

Ogillar att lämna ett område med checkpoints oplockade, men jag kunde inte gärna sitta och vänta ut jägarna och hoppas att de skulle bege sig hem snart.

Övriga nya checkpoints fanns i Stehag och Eslöv, som fanns med också i grundsläppet. Tanken var att beta av checkpointsen längre och längre söderut, men när jag kommit fram till Stehag och parkerat vid samma bygdegård som förra gången, så satt det ett anslag vid skogen jag skulle gå in i: ”Jakt 9-14, välj annat motionsspår”. Och klockan var då 12. Således var det bara att packa ihop och köra vidare till Eslöv. Kontrollerna i Stehag överlappade bara grundsläppets minimalt, men tråkigt nog var de nya i Eslöv utspridda över stora delar av kartan som använts vid första släppet. Jag personligen tycker att det är tråkigt eftersom jag nu fick passera samma miljöer som jag cyklat förbi för några månader sedan. Då hade jag ju likaväl kunnat strunta i att ta kontrollerna vid första tillfället och göra det effektivare nu.

Rundan i Eslöv blev 13,1 km och avverkades på 2:30. Efter dryga timmen började jag tveka kring om jag skulle ge mig på Stehag när jag var klar i Eslöv, och en timme senare hade jag fortfarande inte bestämt mig riktigt. Men till slut blev valet ändå enkelt.

När jag satte mig i bilen för att äta var jag trött i huvudet och kroppen, och foten värkte (läkaren som tittade på den förra veckan tror att det är hälsporre, och jag måste nu få tummen ur att boka tid hos sjukgymnast – för tredje gången på två år). Jag hade ingen lust att lägga en timme till i Stehag, och sedan en kvart i Stockamöllan, bara för att beta av alla checkpoints i projektet. Energin var på noll. Sannolikt kommer jag inte att ta dem vid något annat tillfälle i höst, men så får det helt enkelt vara.

Beslutet att bryta var helt klart rätt. På väg hem behövde jag parkera i en p-ficka och sova i 20 minuter innan jag kunde fortsätta hem. Nog för att jag brukar känna mig en smula matt efter långrundorna (idag blev det 20,05 km, fördelat på tre sträckor), men när foten dessutom ömmat hela dagen och där värken sedan övergår i postvandringsvärk, då sprider sig liksom energitappet till hela mig.

Jag är i skrivande stund uppe i 926 checkpoints. Min förhoppning och mitt mål är fortfarande att komma över 1 000 i år. Jag kommer att ha totalt fyra släpp till i Hässleholm och Kristianstad som återstår för mig att ta, och skulle det behövas får jag köra till Stehag och Stockamöllan och ta de 18 som fattas på mitt konto. Skåneprojektet har dessutom en del inom rimligt avstånd som skulle kunna betas av vid behov.

Men nästa år kommer jag inte sätta upp något mål för antal checkpoints. Och som jag känner nu så kommer jag inte att engagera mig på samma sätt. Jag vet att det delvis är min värkande fot som talar (det är svårt att finna någon inspiration i att gå runt långturer i skogarna, att börja springa eller komma igång med annan träning, när foten hela tiden gör sig påmind – och det finns en gnagande oro för att detta är något jag från och med nu kommer att få leva med), men det är annat också.

När jag tog upp vandrandet, och sedan hittade HittaUt, var jag nyseparerad och behövde hitta en syssla som tog mycket tid och kunde skingra tankarna. Dessutom bodde jag i lägenhet och kunde då få en bra utomhussyssla. Men jag känner mig själv, och vet att jag har lätt att ta saker till överdrift. Jag kämpar med att inte sätta orimliga krav på mig själv (som att jag vill vara bäst i varje ny sak jag testar) eftersom det inte är en hälsosam inställning till livet. Det går sådär. Att hoppa över Stehag var ett bra och riktigt beslut, men det tog emot att behöva övertala mig själv till att jag inte behövde ta alla checkpoints.

Sedan drygt ett år har jag dessutom huset att fixa med. Första sommaren var det invändig renovering, i år har det handlat om att skrapa och måla om fasaden. Och från och med våren hoppas jag på allvar kunna ta tag i trädgården (som jag redan tjuvstartat med i år). Och eftersom jag nu kan fly ut i trädgården när väggarna känns för trånga, och inte behöver ge mig ut i skogen, finns inte samma behov av att HittaUt i omfattningen jag hittills gjort. Från och med nästa år vill jag lägga lediga heldagar på att gå runt och påta i trädgården, eller sitta med en bok och göra ingenting. Men också göra några HittaUt-utflykter. Mitt problem är att hitta balansen. Att inte känna att jag borde stöka i trädgården när jag lägger en heldag på HittaUt, och inte känna att jag borde lagt en heldag på HittaUt för att se hur många checkpoints jag kan ta, när jag istället går och klipper gräset.

Vi får se var allt landar.